. 1504 var han Häradshövding i Öster Rekarne Söd. 1508-1509 var han Häradshövding i
VästerRekarne Söd. 1511 var han Häradshövding i Åkerbo VM fram till 1517. 1818 lagman i
Söd. 19 februari 1519 - 17 september 1520 Fogde i Stockholm.* Ordet Kuse betyder i
fornsvenska Husbonde, Överman, Person som inger fruktan och vördnad.* Kuse, som i vapen
förde en halvhjort, tillhörde en lågfrälsesläkt.* Kuse kom att höja sig över provinsfrälsets nivå
genom sin verksamhet i de yngre Sturarnas tjänst. Sommaren 1505 skrev riksrådet Sten
Kristiernsson (Oxenstierna), som förde befäl över de svenska trupperna kring det Kung Hans
ännu tillhöriga Kalmar, till riksrådets föreståndare Svante Nilsson, att han ville behålla Kuse och
de andra av herr Svantes svennar hos sig. Då riksföreståndaren 1507 begav sig till Kalmar,
blev Kuse kvar i Stockholm.* 1509 skulle Kuse jämte Strängnäs biskop och Lagmannen
uppbära söd. andel av de tribut, som svenskarna skulle lämna till Kung Hans enligt freden i
khum, vilken dock till följd av brytningen mellan Kungen och Lübeck aldrig kom att
överbringas.* Några dagar efter midsommar 1511 skrev Kuse till Riksföreståndaren om ett
upplopp i Nyköpings läns, som föranlett honom att avsäga sig sitt Häradshövdingeämbete i
Rekarne och återlämna lagboken till bönderna. Dessa hade då bett honom att återta denna
och förbli Häradshövding samt förklara sig vilja näpsa dem, som inte ville ge honom hans
inkomst. I samma brev meddelade Kuse, att han på marknaderna i Eskilstuna den 24 juni och i
Strängnäs den 29 juni bjudit allmogen på öl och vunnit dem för herr Svante och dennes son.* I
december 1513 földe Kuse den nya Riksföreståndaren Sten Sture d y på dennes reda i
Dalarna. I februari 1515 deltog han i herremötet i Vadstena och i februari 1516 var han
närvarande i Uppsala vid Sten Stures första sammanträffande med den nya Ärkebiskopen
Gustav Trolle. Ett par månader senare rekommenderade Kansler Peder Jakobsson
(Sunnanväder) Kuse till Hövitsman på Västerås, men Riksföreståndaren följde ej detta råd. I
augusti 1518 deltog Kuse i fredsförhandligarna med Kristian II:s ombud på nuvarande
Riddarholmen i Stockholm. I ett brev 1520 nämner Hemming Gadh Kuse, med titeln lagman i
Södermanland.* Detta torde innebära att Kuse fått fungera som sådan, sedan detta ämbetets
ordinarie innehavare, Riksrådet Johan Arendsson (Ulf), 1517 tillfångatagits av danskarna vid
Stäkeholms erövning - efter sin återkomst nämdes denne på hösten 1520 åter som lagman
där.* Som fogde på Stockholms slott var Kuse 1520 en av männen kring Sten Stures änka
Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) och deltog i underhandlingarna om slottets kapitulation. Han
nämdes 7 november i Gustav Trolles klagoskrift och blev följande dag avrättad i Stockholms
blodbad.* Kuse är en av de få personer från Sturetiden, om vilka samtidas omdömen kommit
att bli bevarade. Då Peder Jacobsson 1516 hos Sten Sture rekommenderade Kuse till
Hövitsman på Västerås, gjorde han det med motiveringen att denne var "en god redlig karl i
alla saker och väl känd med allmogenpå Rekarne och Snevringe".* Av Hemming Gadh
föreligger två karakterister av Kuse, båda från våren 1520. Den ena ingår i ett brev till
Stockholms magistrat, i vilket Gadh försvarade sig mot beskyllning för föräderi: Däri uppges, att
"den ärliga god man Kuse, han är väl så kvick i sin håg och hjärta" och "han låter ej det
minsta ord vara obemärkt". Den andra finns i en promemoria från Gadh till Kristian, i vilken
denna begär ett särskilt brev till Kuse som slottsfogde. Kuse karakteriserades därvid som en
"smäll" karl, som "råder mer än tio andra, vad gör är gjort".* Uppgifterna kommer från:
Svenska Biografiska lexicon sid 713.
|
Väpnare.
