Knudsen Månesköld, Peder
1529-(..1607)

Född 1529 i Enslöv (N). [1]
Död före 1607-10-30 i Olsnäs, Stenkyrka (O). [2]

Peder Knudsen Månesköld. Född 1529 i Enslöv (N). [1] Död före 1607-10-30 i Olsnäs, Stenkyrka (O). [2] f Knud Jensen Jude. Ansedel Född beräknat 1500 i Norge. [1] Landsdomare.
   
 
   
 
m Anna Pedersdotter. Ansedel Född. [1]    
 
mm Kristina Björnsdotter Kromme. Ansedel Död efter 1515 i Snöstorp (N). [1]  
 

Biografi
Var 1557-62 hovjunker, senare fogde i Viken, Raade, Id, Aabygge och Fröland. 1565 av kungen föreslagen till amiral. Levde 1606, men var död 30/10 1607. (Olsson 1924)
Peder Knudaen Maaneachiöld lärer hava kommit till Tjörn på 1560-talet, skrev sig till JLkervik och Oisnäs, var hovjunkare 1557 - 1562, var av konungen år 1565 föreslagen till amiral, men Otto Rud utnämndes i stället.

I Danmarks adels aarbog angivet; "I569 hade Peder Knudssen dräbt en präat og skulle derfor fengsles** samt å ett anat ställe; Kristian Munch på Aggerhus fick brev att låta gripa Peder Knudssen och föra honom till Köpenhamn för det han stuckit ihjäl en prest". För upptecknaren är det icke fullt klart om denne Peder Knudssen var en Maaneachiöld, Ar 1574 "traettede Peder med sin svoger Andera Green om sin i Hustrus Arf".

Peder var gift första gång med Bödel Lauridzdottei Green, dotter av lagman Lauridz Olsson Green till Sundsby. Hennes sykon voro Andera Green till Sundsby, "Norges Rigea Canaler", Börje Green till Restenäa å Fräkne samt Curren Green, gift med Jon Schackt till Skällebred och mormor till Margareta Hvitfeldt.

Peder gift andra gång med Birgitta Nilsdotter Brun som överlevde honom.

Ur Peder Knudaaena liv och verkaamhet kan anföraa:

Ar 1565 förlänas "vår tjänare" Peder Knutssen "för troakap och tjänst" 9 gårdar i Tanums socken, nämligen 2 gårdar Fossum, 2 d:o Säm, 3 dto Tegneby, 1 d;o Kleva och 1 d:o Ulvesked med all dess ränta och rättighet fritt och utan avgift samt kronans part av tionde i Skee socken och samma tionde av förenämnda gårdar att bruka och nyttja tills vi annorlunda bestämma, med villkor att han akulle hålla godset vid hävd och makt, ej förhugga skogen och ej heller förorätta bönderna på godset med osedvanliga pålagor.

Ar 1568 erhöll Peder Knudssen förläning å följande gårdar i Kville socken: 1 gård Bräcke, 1 d:o Jored, 2 d:o Kville, 2 d:o Trettestad, 1 ödegård Hede /Hee/ samt troligen även då öama Musö och Hjerterön fritt från avgift, . Det var på den tiden ganska vanligt att adeln sökte få öar och holmar för att få strandvrakgods.

Ar 1568 förlänades Peder Knudssen med naturainkomsterna av 3 skeppsreden i Onserö län för sig, svenner och folk. Inkomsterna därav voro 10 sidor fläsk. 15 kroppar nötkött, 80 st fårkroppar, 3 tunnor smör. 1 läst sill, ½ d:o torsk, 20 vålor bergfisk, 40 tunnor mjöl, 60 tunnor malt, 1 skeppund humle, 3 tunnor gryn. 2 tunnor ärtor, 1 tunna Luneburgersalt, 8 tunnor bergsalt, samt 40 mark till hans skrivare och själv 100 mark danske. gästeri av 3OO hästar, l/10 av gårdsfästning'a städja. l/10 av böter, men för vissa och ovissa räntor skulle han redovisa med villkor att hålla bönderna å godset vid Norges lag ooh rätt samt freda skogen och jakten.

På samma gång skrevs till bönderna att dessa skulle numera betala ain skatt till Peder Knudssen, liksom de förut erlagt den till kronan.

Peder Knudssen utsågs år 1561 till lagman i Oslo och avlade lagmansed, Peder bodde då på Olsnäs,

Peder Knudssen höll på att mista förläningen av Onserö län för det han ej betalt sin avgift därå för år 1566, troligtvis menas därmed vissa och ovissa räntor. En del synes hava blivit betalt och en del eftergivet. Kvittens erhölls därå år 1581, och det heter däri att det som Maaneschiöld är skyldig Kungl, Maj:t är honom och hans arvingar nådigt eftergivet. och Peder erhöll förlängning av denna förläning.

1582 erhöll Peder Knudssen förlaningsbrev.på att "kvitt och fritt" erhålla följande gårdar å Tjörn, nämligen i Stenkyrka socken 1 /2/ mtl Olsby, 1 d:o Gläae /står så/, 2 d:o Gunneby, 1 d:o Äseby, 1 d:o Bräcke, 1 d:o Hede, 1 d:o Gåre, 1 d:o Rössevik, samt av skattegods 1 d:o Lirås /troligtvis förmedlat/ och 1 d:o Haketorp ; tillsammans 11 - 12 hemman; i Klövedals socken: 1 mtl Sunna, kronans andel av gården Vik samt skatten av Herrön, på aamma gång gården Bodal i Norrviken vid Svinesund.

1585 erhöll Peder Knudssen förläningabrev på de gårdar i Vätte härad av Bohuslän, som Petter Schak haft i förläning sedan 1582, nämligen 1 mtl Rellen , 1 Vallen /Valö/ 2 d:o Hammar, 1 d:o Bastekärr, 1/2 d:o Daftö,1/4 Mossemarken /Mossen/, utan avgift eller räkneskap

År 1565 processade Peder Knudssen med en sin kompanjon Jens Barcholt, borgare i Marstrand, Troligtvis var det fråga om sillaffärer, Peder förlorade processen och gick till högre rätt.

Ar 1566 den 22/2 erhöll Bohushövdingen Hendrik Gyllenstjema befallning av Kungl. Maj:t att indraga Peder Knudssens förläningar och lägga dem under Bohus slott. Det heter i denna befallning att "jag/ konungen / icke längre unnar Peder Knudssen Maaneschiöld de gårdar han förlänats med vid sjösidan, då han uppburit 200 dal er i böter som fallit på hans gårdars grund". Anmärkas kan, att böter var bland danska kronans största inkomster.

Den 6/6 1586, eller 4 månader efter det ovannämnda hefallning utfärdades, har Peder Knudssen troligtvis återlämnat de 200 daler som han olagligt uppburet, ty han erhåller då av Kungl, Maj:t nytt förläningsbrev "på allt det gods uti Bohuslän och Viken som han förut innehaft men som Vi för en kort tid sedan låtit honom uppsäga, som är liggandes i Tjöms, Kville och Tanums socknar samt i Vätte härad med all dess ränta och rättighet kvitt och fritt", Förläningen utgjorde exa 30 hemman.

Det hörde till vanligheten att den dåtida adeln sökte vid konungaskiften tillvälla sig makt och myndighet, och för att stå väl med adelsmännen måste. konungarna giva dessa ekonomiska fördelar.

Vid Kristian III:s tronbestigning 1568 erhöll Peder Knudsaen som nådevedermäle förläningsbrev på 2 mtl Mölnebo och 2 d:o Kuballe i Stenkyrka socken å Tjörn fritt utan avgift med det tillägg att hålla bönderna å godset vid Norges lag och rätt, icke lägga några pålagor å dem. icke köra bort dem därest de ville besitta gårdarna aamt freda skogen att den icke blev förhuggen.

Ar 1591 beordras Bohushövdingen H, Gyldenstjema att taga reda på de trätor som föres mellan Peder Knudssen Maaneschiöld och Vincent Bildt om en fädrift vid Liråa och- sedan mellan förenämnde Maaneschiöld och Hans Dresselberg om ett stycke äng uti Rävlanda att antingen med godo eller med lag dem åtakilja, på det att det med deaaa trätor må vara en ände. Ängen lärer hava varit nuvarande Värtegen.

Ar 1593 resterar Peder Knudssen med två års skatt om 34 daler för tvenne gårdar. Åker och Vikan, som han inköpt av bönder, och vilka gårdar han låtit bebygga med en sätesgård. Dessa två års skatt efterskänktes genom Kungl, Maj:ts befallning samma år, "men hädanefter må han betala den på gårdarna belöpande skatten".

Aren 1592 och 1593 vikarierar Peder Knudssen som kommendant på Bohus slott,

År 1594 sökte Peder Knudssen säterifrihet på Aggervig vilken ansökan avslogs, men för innestående skatt erhöll Peder Knudssen frihet.

1596 erhöll Peder Knudssen till Olsnäs stadsfästelse på säterifriheten å Aggervig "för det han troget tjänat kronan från sin första ungdom i såväl min farfars som min faders tid i de ditmarske och sedan i den svenske krig emot rikets fiender".

År 1601 beordades Peder Knudssen och Anders Green till Sundsby /Peder Knudssens svåger att resa till Dragsmarks kloster och taga reda på ett skrin med inneliggande brev på allt det jordagods som tilllgger klostret.

1604 uppmanades Peder Knudssen att betala resterande skatt på Heggens och Frölands skebberi, uppgående till på det niohundrade daler, Peder ursäktade sig med att hans nu döde fogde bedragit honom, Peder visste ej att summan var ogulden och han bad att få slippa med att han betalade 300 daler. Detta, beviljades.

1607 den 30/10 är Peder Knudssen död, ty då erhåller Bohushövdingen befallning att återtaga Heggens och Frölands skebberi och lägga detsamma uinder Bohus slott.

Peder Knudssen var, som ovan nämnts, gift ned Bodel Green till Sundsby som förde .en del av Sundsby med sig i boet. Detta har upptecknats av Olaus Olsson 1924 tillsänt av Per-Arne Hedenstaf.

Gifte och barn
Bodel Lauridsdatter Green. Ansedel Född 1530 i Sundsby, Valla (O). [1]
Död omkring 1590 i Olsnäs, Stenkyrka (O). [2]
Gift
  Knut Pedersson Månesköld. Ansedel Född beräknat 1570 i Olsnäs, Stenkyrka (O). [1]
Död mellan 1635 och 1638 i Stenkyrka (O). [1]
  Olof PederssenMånesköld. Ansedel Född. [3]


     
Framställd av DISGEN version 8.1e 2010-07-01